Många reagerar på att jag näst intill aldrig skriver
typ "jag älskar dig Belladonna" och så. Att jag aldrig
skriver om hur mycket jag tycker om henne och att
hon är bäst i världen.
Saken är den. Att jag inte längre kan älska en häst. Jag har inte
de känslorna för Belladonna så som ni har för era hästar.
Jag kan inte släppa in en häst i mitt hjärta längre.
Det bara går inte. Ända sedan jag sålde fiffi, så har
jag stängt ute alla känslor jag har för hästarna.
Jag vågar inte släppa in dem i hjärtat, för att jag
VET att det kommer en dag då vi skiljs åt.
Jag orkar inte bli så fruktansvärt ledsen en gång till
över en häst.
Kalla mig känslokall, eller vad fan ni vill. Men jag klarar
inte att mista en kärlek till. Därför låter jag hästarna
jag har bli mina vänner istället för att släppa in
dem i hjärtat. Belladonna är en vän till mig.
En kompis jag lär upp, så hon ska kunna tryggt gå
vidare för nya utmaningar senare den dagen hon säljs.
Så kommer jag att behandlar alla hästar och kommer
antagligen alltid att göra. Jag kommer aldrig kunna hitta
en häst som kommer fästa sig i hjärtat på mig.
Aldrig.



V - Ä - N - N - E - R och inte mer...

Jag har lärt mig den hårda vägen. Hästar är ingenting
att lägga i hjärtat. Jag kan inte göra det iallafall.