Att alltid gå sin egen väg...
det gäller Angelo, för han går bara bättre och bättre för varje dag och
jag är verkligen jätteglad för den hästen. Fantastisk liten häst som är en
blivande stjärna!
Det gäller i allt annat. Jag har alltid gått min egen väg. Alltid har jag stått
för vad jag tycker, varit stark med skinn på näsan. Hade det väl inte helt
lätt i grundskolan och bestämde mig för att plugga på distans på gymnasiet.
Visst, fine. Jag klarar mig själv. Jag kan gå min egen väg.
Med mina hästar har jag aldrig gjort som alla andra, utan följt min egen linje
och haft full fokus. Jag har lärt mig massor.
Men och andra sidan så har jag aldrig fått några jämnåriga vänner heller. Man är
inte alltid lika stark och just sånna här tillfällen när jag får min down-period så känner jag
mig så förbannat ensam. I och med jag inte gått i skolan sedan hundra år tillbaka
så har jag ju aldrig heller kunnat få några vänner.
Jag ångrar mig väldigt ofta att jag inte gjorde andra val när jag skulle välja gymnasium.
Jag saknar att ha vänner så otroligt mycket.
Dessutom är jag konstigt sjuk nu och det känns ganska hopplöst. Känner mig inte så
manad att gå till skolan nu, när jag svimmat två gånger i rad nu bara efter knappt en
timme. Det är något fel och ingen vet vad det är.
Det gör mig jättestressad att jag halkar efter i skolan såhär och ännu mer stressad
att jag såklart inte heller vågar boka en körtid på körskolan, för tänk om jag blir
sådär illamående igen i bilen när jag kör? Det går ju inte. Det är så frustrerande att
inte kunna lita på sin kropp över huvud taget. Dessutom så är jag efter
i teorin och lyckas heller aldrig lära mig den. Pluggar fasiken hur mycket som helst
på den - men det går inte in. Jag kommer fan aldrig kunna ta det där jävla körkortet.
Alla andra lyckas, men inte jag.
Det är väl tur jag har min häst, annars vet jag inte vad jag skulle gjort. För just
nu känns det ganska hopplöst.
Underbara fina häst. Tur jag har dig iallafall.
Livet går som du vet upp o ner... Jag förstår hur du känner det med en kropp som inte vill det du vill. MEN du måste lyssna på den! Den säger att du måste ta det lite lugnt! För det första måste du äta mer så att du klarar av att träna så mycket som du gör... Kroppen tar stryk annars! Sen är det väl så att du är stressad över skola o körkort o då lägger kroppen av ännu mer, se till att ta det lite lugnt ett tag utan för många måsten o för stor press på dig själv! Du har bara en kropp o det finns bara en Alex, du måste ta hand om dig!!!
tiips till körkortet. kör terori frågorna om och om igen, dem du hade fel på letar du upp i boken osv. så fick jag mitt körkort på en månad! då behöver man ej ha ångest för man precis glömt vad det stod i boken. och fortsätt gå din eg
egen väg så kommer man längst. råkade publicera innan jag va klar ;P
Puss på dig fina Alex <3
Men Alex, du har vänner... Iaf alla dem som ställer upp och stöttar dig på bloggen. Du är en sjukt inspirerande person som förtjänar det bästa. Du är absolut någon man ser upp till :)
jag hade med världens ångest inför körkortet.. och jag lär mig inget genom att läsa i boken..så jag gjorde sånnadär "för test" på datorn varje dag i ca 20 min eller nått (: och kunde jag ingen fråga så öpnnade jag DÅ boken.. så ja jag har inte ens läst boken. men klarade endå provet på första försöket (: det är lättare och mer logiskt än vad man kan tro!
lycka till, älskar din blogg och din fina häst!! (:
